Betyg: 4/5
Genre: Drama
Premiär: 2014
Antal säsonger: 2
Tjänst: HBO Nordic
The Knicks starkaste kort förra året var inte skådespeleriet, även om det var utmärkt. Det var heller inte Steven Soderberghs eleganta och lekfulla bildspråk som lät New York år 1900 bada i ett vackert och gulaktigt gasljus. Det var inte ens Cliff Martinez elektroniska kompositioner, som bröt provocerande mot det historiska dramat, som skapade magin. Det var historien och det snäva fokuset på karaktärerna som gjorde serien så fantastisk.
Jack Amiel och Michael Begler levererade helt enkelt en fantastisk första säsong på tio avsnitt. Det var för övrigt en ren slump att Begler, som själv gick igenom en sjukdomsförlopp, vände blickarna mot alternativmedicin och blev fascinerad av läkekonstens utveckling. Det fick samarbetspartnern sedan tio år Amiel att dyka ned i en uppsjö av gamla forskningsjournaler och historiska artiklar. Utifrån detta arbete växte historien om personalen på Knickerbocker-sjukhuset fram.
Chefskirurgen kokainberoende
Året som gått sedan förra säsongen har lyckligtvis inte försvagat det kirurgiska dramat. Blodet flyter i sjukhusets operationssalar, där en blandning av sofistikerad medicinsk vetenskap och kätteri fortfarande utgör vägen framåt. Ställets chefskirurg står dock inte att finna. John Thackery, som spelas på ett självklart sätt av Clive Owen, har tagit en paus för att komma till rätta med sitt kokainberoende. Det sker genom att han regelbundet blir injicerad med heroin, något som bara drar honom ännu längre ned i eländet.
Samtidigt försöker Dr Algenon Edwards (André Holland) ställa sig in hos sjukhusets styrelse, som anar att Thackerys frånvaro kan bli långvarig, kanske till och med permanent. Men har fortfarande hudfärgen emot sig, och så har han svårt att skaka av sig förälskelsen till den vita rikemansdottern Cornelia (Juliet Rylance). Värst är dock han nyfunna problem med synen, som härrör från de otaliga raseridrivna gatuslagsmålen, och som nu hindrar honom från att ta täten i en rad av sjukhusets mest krävande operationer.
Nunnan sitter i fängelse
Ambulansföraren Cleary (Chris Sullivan) och nunnan Harriet (Cara Seymor) har också saker att slåss mot. Harriet, som stick i stäv med kyrkans föreskrifter har hjälpt en rad desperata kvinnor med abort sitter i fängelse i väntan på rättegång, medan Cleary försöker att skaffa pengar till en ordentlig advokat. Han är också mannen bakom förvärvet av sjukhusets första bil, ett köp som han menar med tiden ska göra häst och vagn överflödiga.
Andra säsongen hackar dock lite från start. Premiäravsnittet, som öppnar med att Lucy läser upp ett brev till Thackery som behändigt summerar hela den första säsongens upp- och nedgångar är ett ganska fantasilöst och klumpigt försök att förbereda tittarna på ännu ett år på The Knickerbocker. Hade man bara minsta intresse av första säsongens historia och karaktärer kan man nog komma ihåg huvuddragen utan att behöva förses med en förtäckt och ganska förljugen sammanfattning.
Samlar mod till sig
Härifrån samlar dock serien ihop sig. Med mod och uppfinningsrikedom fortsätter den i en livaktig berättelse att beskriva både den makalösa teknologiska utvecklingen, de fasansfulla tankarna kring rasideologi och läkevetenskapens ofta famlande i blindo efter nya och bättre operationsmetoder och behandlingssätt. New York är fyllt med äregiriga välbärgade män, småförbrytare, byggentreprenörer, ensamma förortskvinnor, människosmugglare och prostituerade.
The Knick kanske inte är den överväldigande överraskning som serien var när den dök upp på HBO Nordic förra året, men med Steven Soderberghs säkra hand, Martinez vidunderliga elektroniska toner och en ambitiös historia av Jack Amiel och Michael Begler är serien fortfarande bättre än 90 procent av serierna som finns därute just nu. Gör dig själv tjänsten och ge The Knick en chans.
